Berättarkonstens Indien
Indien, med 1.4 miljarder invånare, växer så det knakar och beräknas av Världsbanken ha en tillväxt om 7 % år 2024. Under de senaste tio åren har BNP per capita ökat från 1,559 dollar (2014) till 2,485 dollar (2023). Men, Indien är också ett agrarsamhälle, där mer än 50% av befolkningen är beroende av jordbruket och skillnaderna mellan fattig och rik är enorm. Enbart 50% av befolkningen har tillgång till någon slags sanitärt system, även om det procenttalet har dubblerats sedan 2010 (World Bank Statistics). Det är en kontrastrik republik, med många språk och religioner, och 28 delstater. I dag styrs landet av det hindunationalistiska partiet BJP under premiärminister Narendra Modi.
För nordiska bolag utgör korruption och byråkrati stora utmaningar i ett land där släktträd och nätverk är oerhört viktiga. Tänk bara på hur stolta de blev i byn i Tamil Nadu därifrån Kamala Harris morföräldrar härstammade, när det blev klart att Harris blev presidentkandidat.
Mycket i Indien handlar nämligen om att bygga relationer, vara i ett sammanhang och ha de ”rätta” kontakterna. Förtroende skapas över tid och dialog är centralt. Det gäller verkligen att som nordbo i Indien ta fram sin sociala begåvning och kommunikativa förmåga – att lyssna och vara del av sammanhanget. Vid affärsmöten pratar man även privata angelägenheter och man löser diverse utmaningar genom tjänster och gentjänster: ”Vad kan du göra för mig om du får arrendera och bygga en fabrik på den här jordplätten?”. I många fall skulle vi i Norden tolka en del av dessa handlingar som olika former av korruption, t.ex. vänskapskorruption.
Indien vill bli en stormakt och har en växande försvarsbudget. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv utgör Kina och Pakistan de yttre hoten, men det finns även interna hot som bland annat syns i alla dessa säkerhetskontroller. Bilar som kontrolleras, väskor som genomsöks och dokument som stämplas. Det sista är även ett uttryck för byråkratiskt krångel. Tyvärr går inte demokratins utveckling i takt med den i övrigt positiva ekonomiska utvecklingen, och jämlikhet är fortfarande långt borta. Det indiska samhället är hierarkiskt och grundar sig på att det finns skillnad mellan människor, vilket är långt ifrån det nordiska förhållningssättet om människors lika värde. Kvinnor är utsatta för omfattande diskriminering och säkerhetsrisker. De rosa bussarna är ett bra exempel på hur man i vissa städer har ordnat med transport som endast är för kvinnor. Detta för att förbättra deras säkerhet, men också för att öka kvinnornas andel i arbetslivet. I ett land med snabb tillväxt behövs kvinnorna som arbetskraft, men deras rörlighet begränsas av att det inte är säkert för kvinnor att röra sig ensamma ute i samhället. Speciellt inte i mörker.
I Indien är gatorna ofta mörka på kvällarna på grund av begränsad gatubelysning. Brist på elektricitet syns i vardagen med instabila nät och dagliga strömavbrott. Fabrikerna har ofta regelbundna planerade elavbrott, och har vid sidan om elnätet egna dieselaggregat för att hantera tillgången på energi. Hälften av energiproduktionen skall vara fossilfri 2030, och sol och vindkraft står numera för den största delen av ökningen i elkraftskapaciteten. Med ett mål om nettonoll utsläpp per 2070, gäller det för Indien att nu växla över till andra energikällor.
Som nordisk kommunikationsrådgivare predikar vi transparens och raka rör. I Indien är det inte så enkelt. Raka svar är svåra att få, och ett enkelt svar kan lätt bli långt. Detta för att berättelsen är central, och konsten att berätta är en viktig del av den indiska kulturen. Under århundranden har gamla episka berättelser berättats från generation till generation. De olika regionerna har olika traditioner och sätt att berätta, men det är via berättelsen man kommunicerar. I samtal med indier får du ofta bakgrund och nyanser och sällan t.ex. ett rakt ”nej”. Kommunikationen är indirekt och mer av typen långa artiga förhandlingar. Berättelsen fungerar som ett verktyg för kommunikationen helt enkelt. Att lyssna blir viktigt.
Indisk storytelling håller världsklass, och berättandets konst är något vi i Norden bör fortsätta att utveckla inom företagskommunikation. Genom berättande väcks budskapet till liv, det engagerar målgruppen, berör på djupet och ger innehållet fler dimensioner. Skapa en berättelse som berör, skapar värde och inspirerar.
Helena Nordman-Knutson
helena@safircommunication.se
