Det stora gapet
Under hela 2024 har vi sett hur den för Sverige så viktiga världshandeln ändrat karaktär och blivit mer politiserad. Just nu är vi i ett läge där vi inte riktigt vet vad konsekvenserna av den nya amerikanska administrationen blir, vem som drabbas eller dra fördelar av och på vilket sätt, men svenskt näringsliv kommer att påverkas.
Energikick ut ur passiviteten för Europa?
EU har länge varit medveten om att det blir konsekvenser när den nya administrationen exekverar. Den låga europeiska tillväxten oroar, framför allt i Tyskland och Frankrike, och regionen har förlorat i konkurrenskraft. Det är möjligt att maktskiftet kan samla Europa och fungera som en energikick ut ur passiviteten. Tidigt i höstas 2024 publicerade Mario Draghi en rapport som pekade på det akuta läget för europeisk konkurrenskraft. Analyser av bland annat McKinsey visar på att europeiska bolag investerar betydligt mindre i capex och R&D än amerikanska bolag. Under 2022 investerade europeiska bolag 4,6% av BNP i capex och R&D, då stora amerikanska bolag (large cap) investerade betydligt mer, eller motsvarade 6,7% av BNP. Gapet har ökat betydligt: 2010 var motsvarande siffror 4,4% och 4,8%. (McKinseyGlobal Institute Investment: Taking the Pulse of European Competitiveness).
För bolag som Nokia och Ericsson är det tydligt att investering i R&D och innovation i Europa måste öka för att regionen skall kunna konkurrera effektivt med såväl USA som Kina. Därför organiserade de ett gemensamt toppmöte, med andra europeiska teknikbolag för att sätta fokus på europeisk konkurrenskraft. Bolagen pekar på att förutom ökade investeringar i avancerade nät, behövs enklare reglering och en operatörskonsolidering för att operatörerna skall bli större och konkurrenskraftigare. Båda bolagen är tydliga med att även deras eget fokus är att investera i forskning och utveckling för teknikledarskap.
Såväl Nokia som Ericson talar aktivt om att Europa har haft en konkurrensfördel vad gäller mobilnät men att gapet har minskat och att det krävs politiska åtgärder i Europa för att försvara positionen. Att snabbt öka investeringarna i den nya generationens nät i Europa, motsvarande de som nu rullas ut i USA, är av stor vikt både ekonomiskt och ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Att dessa två konkurrenter gått samman och skapat ett gemensamt initiativ inom teknik, pekar på hur allvarligt läget är för europeisk innovationskraft och hur viktigt det är att få i gång investeringarna för att inte halka efter ytterligare. Och hur viktigt det är för de här två leverantörerna att få i gång försäljningen på sin europeiska hemmamarknad.
Teknikbolagen positionerar sig
Det finns få stora europeiska teknikbolag. Den europeiska innovationskraften har försvagats de senaste 20 åren och det är USA som dominerar, med Magnificent Seven i spetsen: Microsoft, Amazon, META, Alfabeth, Apple, Nvidia och Tesla. Det är avgörande för de amerikanska teknik-jättarna att ha Trumps gunst under presidentperioden eftersom marknadsläget har förändrats, regleringar har tillkommit som påverkar deras verksamhet och det har blivit kärvare att skapa tillväxt.
Flera av de här bolagens ägare och ledning stod längst fram under installationen av Trump. Förutom direkta donationer eller indirekta donationer via super pac’en MAGA- har de under hösten börjat anpassningen till den nya ordningen. Teknikbolagen som länge stod i bräschen för mångfaldsarbete, inkludering och jämställdhet omvärderar till exempel nu sitt förhållningssätt och vänder kappan efter vinden, och vi får bara hoppas att de amerikanska investerarna inte gör det.
För att ytterligare säkra upp fördelar och se om sitt hus, gjorde de också något så ”enkelt” som att donera pengar till installationskommittén. Denna rutinmässiga donation var de inte ensamma om att göra. Den gjordes av många bolag. Det etiska dilemmat med denna typ av förfarande som är vanligt i USA, lämnar jag åt andra att debattera. Vi i Europa ser på detta fenomen med helt andra ögon.
Ericsson i USA
Ericsson är ett europeiskt bolag och hör inte till de amerikanska teknik-jättarna, men donerade enligt medieuppgifter 5,5 miljoner kronor till installationskommittén. Motiveringen: ”Donationen speglar /…/ vårt växande engagemang för USA vid en avgörande tidpunkt på vägen mot en helt digital ekonomi ”.
Med denna fokus på teknik som Trump administrationen har, och som bland annat reflekteras i den stora AI-satsningen på minst USD 100 miljarder, försöker europeiska Ericsson skydda positionerna, med hänvisning till sin roll som leverantör av säkra nätverk. Som bakgrund kan nämnas att Ericsson och AT&T under 2024 påbörjade utbyggnaden av operatörens Open RAN nätverk – ett avtal som täcker fem år och uppskattas till USD 14 miljarder. Produktionen för den amerikanska marknaden sker i bolagets högteknologiska 5G Smart Factory i Texas, i vilken Ericsson har investerat mer än USD 150 millioner och anställt mer än 500 personer. Men litet vill förstås ha mer.
För Ericsson är utbyggnaden av den här öppna nätverksarkitekturen betydande för bolagets tillväxt, lönsamhet och värdering. Bolaget är mycket beroende av Nordamerika, så länge som investeringarna i Europa haltar. Rapporten från fjärde kvartalet talar sitt tydliga språk: organisk tillväxt om 54% i Nordamerika, Europa stabilt. Nordamerika är just nu bolagets enda riktiga draglok, även om marknaden för mobilnätsinfrastruktur stabiliserats.
Mitt i allt detta, blir det ur ett europeiskt perspektiv allt viktigare att investera i europeisk innovationskraft, men också i regionens roll i framkanten av hållbart företagande och hållbar teknik. Det räcker inte längre med att deklarera – nu är det dags att exekvera. Så att Europa inte blir marginaliserat, utan uppfattas som en attraktiv hemmamarknad på långsikt även av de europeiska teknikleverantörerna.
Helena Nordman-Knutson
helena@safircommunication.se
