Omnibus-paketet
EU:s Omnibus har som syfte att minska den administrativa bördan kopplad till regelefterlevnad som uppstått genom tillämpningen av CSRD och ESRS. EU-taxonomin förenklas också. Fokus de senaste åren bland bolagen har varit att på ett korrekt sätt rapportera hållbarhet i stället för att lägga all kraft på att investera i en mer hållbar verksamhet. Detta har varken stärkt konkurrenskraften eller hållbarhetsambitionerna.
En av de positiva effekterna har varit att bolagen fått upp ögonen för sin verkliga hållbarhetkapacitet, t.ex. genom kraven på validerade datapunkter. Vi är kanske inte så hållbara som vi tror? Nu är syftet att minska och harmonisera regelverken. Förslaget ska godkännas av EU-parlamentet och EU-rådet och sedan lagstiftas i Sverige.
Efter blod, svett och tårar – och stora investeringar – kastas allt upp i luften, utan att man ännu riktigt vet vad resultatet blir. Rörigt blir det hur som helst.
Vad ändras?
En stor del, eller uppskattningsvis 80 %, av bolagen som just nu omfattas av CSRD och ESRS undantas från rapporteringskravet baserat på antalet anställda. Det nya gränsvärdet för rapporteringskrav är bolag med fler än 1 000 anställda, en nettoomsättning om EUR 50 miljoner eller en balansomslutning över EUR 25 miljoner.
Förslaget innebär även att införandet av begränsad hållbarhetsrapportering för små och medelstora noterade bolag stryks ur direktivet. Enligt nuvarande direktiv har dessa bolag krav på sig att rapportera i begränsad omfattning enligt ”ESRS for listed SMEs” (LSME). Enligt ändringsförslaget behöver dessa bolag inte rapportera alls, vilket innebär att de inte längre omfattas av kravet att rapportera 2026 som det ursprungliga direktivet föreskrev.
Vårt råd är dock att följa utvecklingen noga, planera för rapportering i begränsad omfattning och följa gällande lag tills annat gäller.
När det gäller EU-taxonomin, som började tillämpas 2022 för de två klimatmålen och 2023 för de övriga fyra, är det föreslagna gränsvärdet mer än 1 000 anställda och en nettoomsättning över EUR 450 miljoner.
Vad innebär allt detta?
Man behöver komma till rätta med hur de mindre företagen ska rapportera i de fall där de påverkas av de större bolagens rapporteringskrav, eftersom de är en del av de stora bolagens värdekedja. Förslaget är att EU-kommissionen antar frivilliga rapporteringsstandarder.
Klart är att man drar ner antalet datapunkter som ska rapporteras och försöker förenkla över hela linjen. Vårt råd är att följa rådande lagstiftning tills annat lagstiftas. Förslaget kommer att ändras på vägen genom EU innan det når riksdagen. Som det ser ut nu är CSRD inbakat i svensk lagstiftning på miniminivå, det vill säga inte mer än vad CSRD kräver. Sverige följde heller inte CSRD:s tidplan, vilket innebär att stora bolag i Sverige börjar rapportera för räkenskapsåret 2025, medan bolag inom EU (med över 500 anställda) redan rapporterar enligt CSRD för räkenskapsåret 2024.
Det finns fortfarande många detaljer som är oklara och frågor utan svar. Till exempel: Hur ska noterade bolag med fler än 500 men färre än 1 000 anställda agera i år, eftersom de enligt den svenska årsredovisningslagen har rapporteringsskyldighet? Hur förslaget påverkar svensk lag är ännu oklart, och vägen framåt är osäker.
Helena Nordman-Knutson
helena@safircommunication.se
