Pre-close calls och transparens

Transparens

Våren 2024 utfärdade ESMA (EU:s finanstillsynsmyndighet) en varning gällande så kallade ”pre-close calls”, det vill säga analytikersamtal innan bolag går in i den tysta perioden, som inleds 30 dagar före rapportsläpp. Anledningen är att denna rutin innebär en inneboende risk för att bolagen oavsiktligt avslöjar insiderinformation eller bolagsspecifik information som kan ha en väsentlig inverkan på aktiekursen eller det finansiella instrumentet.

Under året har vi fått flera frågor om detta och hur bolag bör förhålla sig till ESMAs rekommendation.

Vad är utmaningen?

Syftet med dessa samtal är ofta att bolagen vill hantera förväntansbilden inför kvartalet och påminna analytiker om marknadsförutsättningar och tidigare kommunikation. Mötena är även ett effektivt sätt att erbjuda så kallad ”management access” och bygga relationer med analytiker. Samtidigt finns en risk att analytikerna misstolkar informationen eller uppfattar den felaktigt, eller att bolaget av misstag delar information som ännu inte är offentliggjord.

Det svåra är att avgöra vad som utgör insiderinformation och vad som inte gör det. Eftersom informationen är bolagsspecifik finns det ingen generisk regel att tillämpa.

Bolagen har naturligtvis inget intresse av att medvetet avslöja information som kan få investerare att agera på den. Syftet är snarare att säkerställa att analytikerna är uppdaterade, för att undvika överraskningar vid rapportsläppet, vilket kan leda till aktievolatilitet. Problemet är dock att analytikernas roll innefattar att förmedla information – och information är en tillgång.

I detta sammanhang blir informationen exklusiv, eftersom endast en begränsad grupp får tillgång till samtalen. Dessutom får vissa analytiker samtalet före andra, vilket skapar en tidsfördel. Vår erfarenhet visar att den analytiker som först får samtalet snabbt kan kontakta investerare för att uppdatera dem eller skriva ett memo. Däremot får den fjärde analytikern i kedjan ingen reell fördel, eftersom informationen redan kan ha spridits. Proceduren skapar således en obalans.

I diskussioner med investerare framkommer det att de inte enbart ser positivt på dessa individuella samtal mellan bolag och analytiker. Vissa investerare får flera samtal från analytiker, medan andra inte får något alls, vilket resulterar i en ojämn spelplan. Dessutom agerar analytikerna som en mellanhand, vilket innebär att det finns ett inslag av tolkning i hur informationen presenteras. Samtidigt ska man inte underskatta den informationsfördel en skicklig analytiker kan ha genom sin insikt och proaktivitet – något som investerare ofta värdesätter.

Vad har hänt sedan ESMAs varning?

Pre-close calls är en etablerad praxis, men under 2024 har vi sett att bolag tagit till sig ESMAs varning och börjat omvärdera sina rutiner.

SEB och Volvo Cars är exempel på storbolag som infört så kallade ”scripts”, där de redovisar innehållet i analytikersamtalen. Materialet görs tillgängligt på bolagens webbplatser. Detta förfarande stärker principen om transparent informationsgivning och ger även småsparare och media möjlighet att ta del av det som kommuniceras inför den tysta perioden.

Vad är Safirs rekommendation?

Vi rekommenderar att bolag förhåller sig lyhörda till ESMAs ståndpunkt och inför rutiner som minskar risken för att oavsiktlig insiderinformation lämnas samt stärker transparensen i informationsgivningen.

Det finns flera möjliga lösningar:

• Öppna samtal dit både analytiker och investerare är inbjudna.

• Offentliggörande av den information som delas med analytiker, exempelvis genom ett manuskript på bolagets webbplats. Volvo Cars hantering av detta är ett bra exempel, där manuset är tydligt strukturerat med underrubriker.

• Notering i bolagets kalender på webbplatsen om att pre-close calls kommer att hållas, med en kort beskrivning av vilka ämnen som ska diskuteras. Även här kan materialet göras tillgängligt för alla i samband med samtalen.

Materialet kan exempelvis sammanfatta de centrala frågor och samtalsämnen som diskuterats, såsom makroekonomiska faktorer, marknadsförutsättningar samt annan viktig information om bolagets kommunikation kring intäkter och lönsamhet. SEB är ett gott exempel på detta tillvägagångssätt.

Genom att vidta dessa åtgärder kan bolag bibehålla en god relation med analytiker och investerare, samtidigt som de upprätthåller en hög grad av transparens och följer gällande regelverk.

‍

Helena Nordman-Knutson

helena@safircommunication.se

‍