
Texas – En nyckelstat i amerikanska presidentvalet och en magnet för svenskt näringsliv
År 1789 valdes George Washington till USA:s första president. Valet sker genom ett elektorssystem som är fast förankrat i den amerikanska konstitutionen, på samma sätt som rätten att "ha och bära vapen" som blev en del av konstitutionen genom det andra tillägget 1791. Texas, som vi besökte, har 40 elektorer, vilket gör det till en av de mest betydande delstaterna. Detta kan jämföras med Kalifornien, som med sina 54 elektorer har flest i landet.
Presidentvalskampanjerna i USA är nu i sitt slutskede, fokuserade på ”swing states”, men det pågår annat kampanjande på delstatsnivå. Den amerikanska kongressen består av senaten och representanthuset. Texas har 38 platser i representanthuset, och dessa representanter ställer också upp i valet, samtidigt som Texas republikanska senator, Ted Cruz, strävar efter att bli omvald för en tredje omgång i senaten. Tv-reklamerna för de olika partierna och kandidaterna fokuserar på frågor som ställningstaganden för eller emot abort, och för eller emot vapenrättigheter. Över tid har Texas blivit mer och mer ”purple”. I ”Texas Triangle” (Austin, Dallas, Houston och San Antonio) märks detta tydligast, då inflyttningen från andra, mer liberala stater, är stort. Men även om det i Texas storstäder finns stöd för demokraterna, så är detta fortsättningsvis en republikansk ”red state” när det kommer till presidentvalet.
Det finns runt 400 miljoner vapen i USA (källa: Small Arms Survey). Den federala lagen kräver ingen vapenlicens, men många stater kräver trots det olika typer av licenser eller registreringar. I Texas tillåts till exempel ”open carry”, dvs att man på vissa allmänna platser kan bära skjutvapen öppet i hölster om man är över 21 och inte har dömts för brott. Under vårt besök i Texas såg man att vapenkulturen är djupt rotad. Detta är ett ”gun country”. I Houston, finns det skjutbanor utspridda överallt, och där sköts det såväl med pistoler som med automatgevär.
I Texas har delstatsflaggan, som antogs då Texas var en självständig republik, det vill säga innan Texas blev medlem i USA, hög status. Såväl ”The Lone Star Flag” och ”The Stars and Stripes” är starka symboler, och i Texas så läser man trohetseder även för sin egen flagga: ”Honor the Texas flag; I pledge allegiance to thee, Texas, one state under God, one and indivisible.".
Väldigt förenklat kan man väl kanske summera Texas, The Lone Star State, som delstaten därifrån cowboys, cowgirls, rodeo, rancher och kossorna kommer ifrån. En rik olje- och gas-stat med låga skatter. Samtidigt som staten är stor producent av jordbruksprodukter, lockar den till sig entreprenörer inom IT, försvar, rymdforskning med mera. Dessa inflöden av kompetens och ny teknologi har bidragit till Texas snabba ekonomiska tillväxt. Ett exempel på detta är att Elon Musk har flyttat Teslas huvudkontor till Texas under året. Samtidigt har SpaceX, även grundat av Musk, under vårt besök skjutit upp en Starship-raket från sin anläggning i delstaten. Dessutom har Ericsson, som har verkat i USA i över hundra år, etablerat en avancerad smart fabrik utanför Dallas. Denna fabrik tillverkar 5G-utrustning för den amerikanska marknaden och uppfyller kraven för ”Build America Buy America” (BABA), vilket innebär att produkterna ska produceras med inhemska resurser för att stödja den amerikanska ekonomin. Bolagets nordamerikanska huvudkontor ligger också i Texas. Med detta sagt så har Texas ett attraktivt affärsklimat som drar till sig investeringar. Men Texasstäder som till exempel snabbväxande Houston, är samtidigt en av landets största utsläppsbovar. Den enorma trafiken, det svåra klimatet som kräver luftkonditionering och de oljebaserade industrierna, spyr ut växthusgaser. Vi såg inga cyklar, eller sorteringskärl heller för den delen.
I USA gäller Sarbanes Oxley Act (SOX) för bolag på börsen, och den här lagen påverkar även svenska bolag registrerade på den amerikanska börsen. Med SOX ville man stärka förtroendet för börsbolag efter diverse redovisningsskandaler, genom att bland annat förbättra internkontrollen inom bolagen och införa hårda redovisningsregler, för att säkerställa att den information som bolagen släpper och rapporterar är korrekt. I Sverige har vi Koden för svensk bolagsstyrning som likt SOX tar sin utgångspunkt i ägarna: ”God bolagsstyrning handlar om att säkerställa att bolag för aktieägarna sköts hållbart, ansvarsfullt och så effektivt som möjligt”.
För svenska bolag gäller det att anpassa sig till såväl kultur som amerikanernas sätt att kommunicera. De som gjort ett år på amerikansk high school vet att i det här landet är kommunikation viktigt. I skolan lär man sig debattera och framföra sin åsikt i diverse debattklubbar och som del av undervisningen. Amerikanerna har således lärt sig att argumentera för sin sak. Skall du föra fram ett argument och bygga förtroende så gäller det att ha underlag för vad du säger eller så kallade ”proof-points”. Amerikanerna kan uppfattas som skrytsamma, men i samtal kan man fråga efter underlag för argumenteringen, för att balansera upp diskussionen. Säger bolaget att det är marknadsledare, behöver man ha en tredje parts källa som underlag.
Förutom detta är amerikanerna duktiga på socialt mingel. Det är nödvändigtvis inte alltid sittande middagar, utan även stående middagar, där man går runt och minglar under kvällen och pratar med så många som möjligt. Undvik att prata politik eftersom landet är polariserat och man kan förstöra affärsförhållanden genom att gå ut på det gungflyet. Patriotismen är dessutom stark, så man vinner inget på att börja diskutera hur bra Sverige är.
Vi kan inte dra USA över en kam. Det finns många olika kulturer och förhållningssätt som vi behöver ta i beaktande på den amerikanska marknaden. Det du gör i Houston kan inte direkt kopieras i New York. Det är bra att komma ihåg.
Helena Nordman-Knutson
helena@safircommunication.se